Tips för sökande till Monbukagakusho

Förra året så sökte jag Monbukagakusho-stipendiet för 2016 och för att göra en lång historia kort så fick jag reda på att jag var född två dagar för tidigt för att kunna söka om stipendiet, men vid det laget så hade jag redan tagit proven och de gick bra så jag blev kallad till intervjun, som jag aldrig fick gå på. Eftersom jag spenderade över en månad att förbereda mig inför proven (som gick ganska bra för mig) så tänkte jag ju att för att inte slösa bort den tiden och upplevelsen helt så kan jag ju alltid skriva ett inlägg med mina tips till framtida sökanden!
 
Om ni undrar vad detta är för stipendium så finns det mer information om det på den Japanska Ambassadens hemsida! Informationen i detta inlägg hänvisar till stipendierna för Undergraduate Students och Specialized Training College Students, då proven till dessa liknar varandra.
 
Så här kommer mina allmäna tips! Jag ska försöka vara så strukturerad som möjligt men är lite rörig när det gäller förklaringar!
 
 
ATT TÄNKA PÅ I FÖRVÄG
 
● Detta kanske kommer att låta lite överdrivet, men det första du måste göra är att kolla att du verkligen är född inom åldersgränsen, samt att du uppfyller alla krav för att söka! Jag tog fel på detta och det visade sig, väldigt sent i ansökningsprocessen att jag var två dagar för gammal! Förlita dig inte på att ambassaden kommer att kolla detta ordentligt, utan se till att du själv kollar så att du uppfyller alla krav innan du söker. Annars kommer du inte att ha en chans. När det gäller åldersgränsen så är det verkligen på dagen, inga undantag!
 
● Se till att kontakta till exempel klassföreståndare eller mentor tidigt och be om ett rekommendationsbrev. Jag hade tur att ha en väldigt hjälpsam och snäll klassföreståndare som fixade ett rekommendationsbrev på nolltid. Men var inte ute i sista sekund i fall de skulle vara upptagna.

● Det står att du bör ha goda kunskaper i det japanska språket, men det behöver du egentligen inte. Det var flera sökanden när jag sökte som nästan inte kunde någon japanska alls. Men om du kan japanska sedan innan kommer det att underlätta för dig när/om du kommer till Japan, men vad jag förstod av provledaren så gjorde det tydligen ingen större skillnad i ansökningsprocessen, utan man döms framförallt utöver sina resultat på matte- och engelskproven. Men om någon har samma resultat som dig på de två proven fast är betydligt bättre på japanska så vet jag inte hur era resultat kommer att dömas! Men man får poäng på alla prov och poängen från japanskaproven räknas in, så det kanske gör skillnad, är osäker.
 
● Jag trodde först att man garanterat hamnade i Tokyo, men tydligen så kan man hamna antingen i Tokyo eller i Osaka. Om du hamnar i Osaka så vet jag inte om du bara kommer att behöva stanna där första året (under japanskautbildningen), eller om du skulle kunna hamna i Tokyo sen, beroende på vilket universitet du blir tilldelad. Har inte haft möjlighet att fråga någon. Men det är ingen garanti att du kommer hamna i Tokyo, om du kanske förväntar dig det.
 
● Var noga med de ämnen/inriktningar du väljer i din ansökan, då du inte kan ändra dessa senare!
 
● All kontakt sker via mejl så kolla mejlen ofta!
 
● Det är inte så jättemånga som söker oftast, när jag sökte var det runt nio personer. Tre (med mig inräknad) som sökte undergraduate och resten sökte till specialized college. Dessa är två separata stipendium men de har liknande prov så de håller dem under samma tillfälle. Tidigare år verkar det ha varit ett liknade antal. Om man jämför Sverige med en del andra länder, så är konkurrensen nästan löjligt liten med sökanden från ens eget land. In en del andra länder verkar det som det är flera hundra eller tusen sökanden vad jag har hört. Stipediet är (ännu) inte så välkänt i Sverige, så vi har ju lite tur där!
 
● Det kan vara enklare att få specialized college stipendiet än undergraduate stipendiet. Speciellt om du inte är så bra på matematik (men å andra sidan är det fler som söker detta än undergraduate!). Men såklart så ska du ändå välja en utbildning du verkligen vill gå och kommer att ha nytta av! Dock varnar jag för naturvetenskapliga ämnen om du är svag på matte-fronten, då du kommer att få ett svårare matteprov än för andra inriktningar, samtidigt som de kommer att titta mer på dina matte-resultat än om du skulle till exempel välja en samhällsvetenskaplig utbildning. Det är i alla fall vad jag fick höra av de på ambassaden!


FÖRBEREDELSER INFÖR PROVEN

Ladda ner gamla prov: (2005;2006;2007;2008;2009)  (2009;2010)
 
● Man kan aldrig med säkerhet veta vilket eller vad för format proven kommer att ha så kolla igenom prov från många olika år för att få en känsla för vad som kan komma. Även om du gör detta så kan du få ett prov som inte alls liknar någon av de tidigare du kollat på, vilket jag kommer att berätta vidare om senare.
 
● Kolla igenom alla proven för alla ämnen för att se ungefär vilket format och innehåll de har och utvärdera vilka ämnen du kommer att behöva spendera mest tid på.
 
Matematik Matteproven är väldigt svåra och för att vara ärlig så hade min pappa som varit mattelärare tidigare svårt att lösa en del uppgifter utan miniräknare trots att man skall göra det! Jag vet inte vilken nivå det räknas som i det svenska systemet, men jag tror att en del saker är eftergymnasial matematik även för de som går naturvetenskapliga utbildningar. Jag gick IB på gymnasiet och såg att proven innehöll en del saker från matteboken för den svåraste kursen (Mathematics Higher Level) och det var inga lätta saker! Samtidigt som du måste förstå koncepten måste du memorera en massa formler, så om du satsar på att få bra resultat på matteproven, börja tidigt! En annan sak som förvånade många är att det provet vi fick var ungefär tre gånger så långt som de gamla proven! Jag rekommenderar att du lägger i med matten om du är seriös, men det är svårt att plugga till för man vet inte vilka uppgifter som kommer att komma, så man måste helt enkelt "vara allmänt bra" på matte... Du måste liksom kunna lite av allt och helt utantill! Så om du är seriös försök att lära dig formler utantill och hur man använder dem.
 
Japanska Om du inte kan någon japanska alls så rekommenderar jag att du i alla fall lära dig hiragana och katakana och en del grundkoncept och enkla ord. Du måste ju ändå lära dig japanska sedan om du får stipendiet! Provet börjar enkelt och blir successivt svårare, så om du är nybörjare oroa dig inte över de långa texterna med mycket kanji utan lär dig så mycket du kan på "din nivå" först! Få inte panik att du inte kan läsa och förstå det svåra, för det kan inte jag heller helt och hållet! Jag har en kategori på min blogg med tips och källor för att lära sig japanska, som du kan kolla här om du inte vet vart du ska börja! Om du kan lite japanska, gör ett prov och se hur det går! Om du känner att den enklare delen är svår, fortsätt jobba på grunderna. Om den enkla delen är en barnlek och det börjar bli utmanande med de längre texterna, försök att förbättra din allmäna språkförmåga. Läs mycket och lär dig kanji och nytt vokabulär. Eftersom det är ett språktest så är det enda du kan göra att bli allmänt bättre på språket. Vilket ändå kommer att gynna dig i längden som sagt!
 
Engelska Kolla igenom ett prov och se hur det känns. Om du redan är allmänt bra på engelska så slösa ingen tid på att "plugga engelska". Det kommer nog inte att göra någon större skillnad, om du förstår vad jag menar. Tycker du att ett engelskprov verkar lätt så kommer du nog att tycka det du får framför dig på provet är lika lätt. Så kände i alla fall jag. Men vet du att engelska är ett svagt ämne för dig så rekommenderar jag att du läser mycket. Och varierat. Skönlitteratur och artiklar på internet och så vidare.
 
● Planera och lägg upp en studieplan om du känner att det behövs. Om du tycker att ett ämne är extra utmanande eller svårt, börja tidigare än du tror att du behöver så du slipper sitta och nöta som en galning under en kortare period. Hur mycket tid och energi du väljer att lägga ner beror ju självklart på hur bra du redan är och hur seriös du är med att få stipendiet.
 
 
PROVET
 
På matteprovet skriver du ner dina svar på ett separat blad och du får inga poäng för dina uträkningar, alls. I engelskan var det många frågor där man kryssar i sitt svar, även så på japanska-provet. På japanska-provet fanns dock även en del frågor där du ska kunna skriva ut kanji.
 Ett tips som det gav oss är att gissa om du inte vet! Man får ju inga minus-poäng så det är bättre att gissa på vad som helst än att lämna en fråga blank!
 
 
Om du är ung nog så kan du ju alltid söka igen om du inte får det första gången. Såklart du ska ta det seriöst men bli inte för nere om du inte får det första gången om du kan söka igen! Då är du ju dubblet så förberedd till nästa gång!
 
Jag hoppas att det här inlägget kan hjälpa lite grann med era förberedelser inför monbukagakusho!
Om ni har fler frågor fråga på! Ni kan ju också alltid ringa ambassaden med frågor.
 
Om ni vill läsa min personliga upplevelse med ansökningsprocessen så kan ni klicka här! Scrolla ner till första inlägget och läs uppåt! Jag kan tyvärr inte berätta för er hur intervjun går till eftersom jag aldrig fick gå på den.
 
Tack för att du läser min blogg! じゃねっ!

Under all kritik

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Jag vet vad jag vill säga men alla tankar är helt huller om buller och förutom det jag kommer tala om i det här inlägget så har det hänt en massa annat i mitt liv som jag inte vill ta upp just nu.

Jag skriver inte detta inlägg för att skitsnacka ambassaden (bara lite kanske), utan jag lovade ju faktiskt att jag skulle berätta hur det gick för mig, hur bra eller dåligt det än gick. Tyvärr gick det sämre än väntat, fast på ett väldigt orättvist sätt.
 
Som jag nämnde sökte jag ju till monbukagakusho undergraduate stipendiet. 
Min ansökan accepterades och jag blev kallad på prov, som jag sedan klarade och efter det blev jag även kallad på intervjun. Som skulle ha varit imorgon.
 
Det hela började med att jag hade misstolkat åldersgräsen, som låg mellan 2 april 1994 och 1 april 1999. Jag räknade bakåtvänt i huvudet på något konstigt sätt och trodde att 31 mars 1994 (mitt födelsedatum) räknades in där. Fråga inte hur. Jag vet att jag kollade noga, men jag har svårt för siffror så jag blev förvirrad.
Visst, JA, jag gjorde ett misstag. Det erkänner jag. Jag är alltså född två dagar för tidigt för att ansöka om stipendiet.
 
Men jag skulle då inte klarat mig förbi det steg där de kollade igenom ansökningsblanketterna. Men de hade inte kollat tillräckligt noga, enligt dem så hade de varit stressade när de kollat igenom alla ansökningar, så de hade ändå kallat mig till proven. Min mamma beställde biljetterna åt mig samma dag jag fått kallelsen vilket var ungefär en månad innan proven, så de blev relativt billiga. Från den dagen, som kanske en del vet om ni läst min blogg, eller följer mig på Instagram, så satt jag och pluggade varje dag ända fram till dagen innan proven. Jag var alltså också väldigt seriös om att få det här stipendiet, att få detta var en dröm för mig, för det hade verkligen kunnat förändra mitt liv. Jag hade kunnat studera i Japan utan lån och ekonimiska bekymmer och det är något som betyder otroligt mycket för mig.
 
Jag fixade proven och tydligen var mina resultat bra nog för att gå vidare till intervjun. Jag blir såklart jätteglad! Jag hade klarat av den svåraste delen! Samma dag som kallelsen kom, så igen beställde min snälla mamma biljetter åt mig upp till Stockholm, som denna gång gick på över 1000 kr.
 
I förrigår så ringer de från ambassaden, jag minns inte exakt vad de sa för jag var i en så otrolig chock och jag kunde inte riktigt förstå vad det var som hände. De säger att de kollat igenom min ansökan igen och NU ser att jag är född två dagar för tidigt och att de tyvärr inte kan rekommendera mig, så jag behöver inte komma på intervjun. De "ber så mycket om ursäkt". Jag frågar om de inte kan göra ett undantag för det är ju bara två dagar och jag har ju faktiskt gjort bra ifrån mig, men de kunde de inte, för de har tidigare gjort undantag (där personen var ett ÅR för gammal) och dessa har avvisats efter att de blivit rekommenderade.

De ville inte heller kontakta myndigheten i Japan och höra om mitt specifika fall. Även min mamma provade att ringa dem en gång till, i dag, men nej, de kunde inte göra någonting, "för de är så strikta i Japan." Jag vet att de är väldigt strikta, men de kunde ju åtminstone fråga, när det ändå är de som har ställt till det. För det är väl så det fungerar, att man i alla fall gör sitt bästa för att fixa en situation man orsakat. Man tar ansvar. Speciellt som en myndighet.
 
Det som stör mig mest är att det står i den engelska och japanska officiella ansökningsguiden "must generally be born between ....", alltså generellt vara född mellan dessa två datum. Och två dagar låter rätt generellt enligt mig. Men det funkade tydligen inte i Sverige, enligt ambassaden, för här är vi så säkra på när alla faktiskt är födda, vilket man inte är i vissa länder. Men nu tycker jag dock att de kunde kontaktat den här myndigheten, erkänt sitt misstag och fråga om min rekommendation kunde godtas ändå. Men tyvärr kunde de inte det. I ansökningsguiden så står det heller inget om nationalitet och denna regel.

Det står också under en punkt "In addition to the regulations stipulated in this guideline, those that are necessary to implement the Japanese Government Scholarship are determined by the Japanese government.", alltså, om jag tolkar detta rätt, är det den japanska regeringen som bestämmer dessa regler, och ambassaden bör därför direkt rådfråga dem om detta innan det tar ett beslut själva, vilket de vägrde göra. I alla fall så tolkar jag det så.
 
Hade de bara sagt till från första steget, att de ser att jag är för gammal, så hade de ju vart en sak, då hade ju allt gått rätt till och då är det ju bara för mig att tacka för mig och acceptera, liksom. Men nu kom jag ju så långt och så nära att jag hade velat försöka till slutet. Hade de inte märkt något eller bestämt sig för att försöka, kanske jag hade fått stipendiet?
 
Jag har kämpat så och nu föll allt ihop så snabbt och så fel, jag kom så långt men fick inte försöka. Det känns också som de inte ens bryr sig eller tycker att de gjort fel på ambassaden. Nu sitter jag här med min biljett till Stockholm i morgon och i princip måste använda den för annars är det ju som att slänga en 1000-lapp i soporna. De erbjöd sig inte ens att kompensera för mina resor som jag gjort helt i onödan. Jag kan inte riktigt beskriva mina känslor just nu, men jättebra mår jag ju då inte. Det tillsammans med annat som händer just nu blir lite väl mycket. Vad ska jag göra i Stockholm en hel dag ensam när jag vet att de andra som ansökte sitter i närheten och blir intervjuade?

Det är klart jag vet att det kunde ha blivit så här ändå, att jag inte kommit vidare, men i så fall hade jag ju hellre velat att det hade varit på grund av att jag inte presterade tillräckligt och inte för att de inser så här sent att jag är två dagar för gammal. Jag känner mig som en två dagar gammal mjölk som man inte ens luktar eller smakar på innan man slänger ut den.... De slösade inte bara min tid och min mammas pengar, men det här har också tagit väldigt psykiskt hårt på mig. För jag de fick mig hela tiden att tro att jag hade en chans, bara för att rycka bort mattan under fötterna på mig i sista sekund och sedan inte ens försöka hjälpa mig upp.

Jag antar att de vägrade kontakta myndigheten just för att de inte ville att någon skulle få reda på deras misstag och sedan få ta följderna av dem. Det är det enda sättet jag kan tolka detta på. Oerhört fegt av dem. Det kanske faktiskt fanns en liten möjlighet för mig. Hade de faktiskt ringt, och sedan fått ett nej från den myndigheten som tar det slutgiltiga beslutet, då hade det vart enklare att acceptera, men de gjorde inte ens det. Så jag lever liksom med tanken; tänk om ...

Jag vet att jag verkligen förtjänade detta stipendium, hur fel det än är att säga det om sig själv. Om någon vill studera och leva i Japan och faktiskt vill främja relationen mellan Sverige och Japan så är jag den personen... men nehepp...
 
Jag har kollat på en del skolor och så men även om de är CSN-berättigade, så kan inte CSN betala ut pengarna i tid till att skolan vill ha sin inbetalning och så vidare. Så jag känner mig helt lost just nu. Dessutom är jag rädd att jag kommer ha det svårt ekonomiskt igen som förra gången och tanken på hur fett CSN-lånet kommer att bli får det att vända sig i magen. Men jag antar att jag får ta det. Och leta efter andra stipendium, kanske inte heltäckande men som kan dryga ut lite i alla fall.

Men jag ska tillbaka till Japan, det ska jag. Jag funderar på att börja med att läsa ett år japanska eller något, så att jag i alla fall får upp min nivå så att jag kan välja att studera vidare på universitet i Japan senare, och så att jag faktiskt kan komma tillbaka och vara där. Eller så söker jag inte på ett universitet direkt.

Intervju på fredag! YES!

Jag vet att jag kommer lite sent med min uppdatering, trots att jag fick veta detta i torsdags. Även efter att proven var över har jag varken varit aktiv på Instagram, YouTube eller bloggen. Men jag var så mentalt och fysiskt utmattad. Jag hade nötat i en månad och stressat och hållt på och sen när det var över så kunde jag äntligen slappna av liksom! Dessutom tog jag nattåget till Stockhlm från Borås, dagen innan och kom fram kl 6 på provdagen, proven var från tio på morgonen till klockan fyra. Mitt tåg tillbaka till Borås gick klockan 23 och jag kom fram till Borås dagen efter provet, klockan sju på morgonen, så jag hade i princip inte sovit på två dagar!
 
Den värsta delen är över, även om jag inte får stipendiet så klarade jag i alla fall prov-delen och blev kallad på Intervju!! Jag är verkligen på ett sätt överlycklig, men på ett annat sätt så vill jag inte bli för glad och börja ta ut saker i förväg.
 
Vi var runt nio personer om jag minns rätt, och dessa personer innefattade både specialized collage students och undergraduate students. Jag söker till undergraduate, och vi var bara tre stycken, med mig inräknad, resten sökte till specialized training, så det var verkligen skillnad på vilket stipendium flest sökte till! Vi "tävlar" alltså bara mot de som söker samma stipendium, så jag har bara två konkurrenter, då de andra har fem, om jag då minns rätt på hur många som kom. Nu vet jag ju inte om vi alla som söker undergraduate kom vidare till intervjudelen. På ett sätt så hoppas jag ju att vi alla kan få stipendiet, på ett annat sätt så tänker jag ju såklart också mer själviskt och hoppas att jag är den enda som blev kallad.. Jag har ingen kontakt med någon av de sökande så jag vet inte hur det gick för dem.
 
Det jag oroade mig för mest var verkligen matten, och den var svår. Svårare än de tidigare proven jag övat på, och innehöll saker som inte fanns på någon av de tidigare proven som jag hade hittat på internet. Dessutom var det typ tre gånger längre. De sa aldrig något men jag tror inte de vill att jag går på i detalj om vad som var på proven. Men jag hade rätt; det var oerhört svårt att plugga till. Man måste verkligen vara bra på matte i allmänhet. Tja.. om du vill få höga resultat, vilket jag inte tror jag fick. Men jag antar att det kanske inte spelade så stor roll för min del då jag inte ska studera något som kräver så mycket matematik.
 
Engelsk-proven var inget att ens tala om. Jättelätta för de som kan engelska hyfsat bra. En del, där man skulle hitta vad som var fel med en text fick man bara koncetrera sig att hitta felen och inte låta hjärnan automatiskt rätta dem om ni förstår vad jag menar. Var man bara uppmärksam så var det inga problem!
 
Japanskan var uppdelad i tre delar, A, B och C. Det blev svårare för varje del. A var nästan för lätt, för mig i alla fall, del B kändes som det var normal-nivå, förutom en del keigo, som jag inte är så haj på. Jag kan inte alla alternativa verb, som används i keigo, jag är bättre på att förstå texter och vardagliga konversationer. Del C var verkligen jättesvår. Jag kan inte läsa så mycket kanji och det kände jag verkligen av i den delen!
Men en sak som kanske var till min fördel är att en av undergraduate ansökanden kunde näsan ingen japanska alls och den andre hade studerat i ungefär ett år bara, så jag vill ju hoppas att min nivå var högre än deras och kanske att det kunde vara till min fördel! Jag har hört att de egentligen inte dömer efter hur bra din japanska är i om du får stipendiet eller inte, men det kan ju verkligen inte skada ditt omdöme om du redan är bra på japanska, eller i alla fall nogurlunda bra.
 
Så nu väntar jag bara på att få gå på intervju. Jag hoppas hoppas hoppas att de kommer att välja mig! Jag vill ha detta så oerhört mycket. Vi får väl se hur det går!
 
Vi ses snart! Jag uppdaterar igen när jag vet hur det gick med intervjun, oavsett hur det än går!
Tack för att du läser min blogg! ☆