I år så söker jag monbukagakusho-stipendiet, ett heltäckande stipendium från den japanska staten, till att studera på universitetsnivå i Japan. Det betalar alltså resa, skolavgift och levnadskostnader med mera, det jag söker varar i fem år. Ett förberedande år där man studerar bland annat japanska, och sen fyra år av universitetsstudier. Man kan söka det genom dem japanska ambassaden varje år under våren, tyvärr är ansökningstiden för i år över och just nu väntar vi som ansökt på att få göra proven, som kommer bestämma vilka som går vidare till intervju-etappen! De som klarar sig genom intervjugallringen blir rekommenderade till den japanska regeringen som sedan tar det avgörande beslutet om du får ett stipendium eller ej!

Som ni säkert förstår så är det här to die for, för mig, och säkert för många andra. En fördel att söka stipendiet som svensk medborgare är att stipendiet inte ännu är lika känt i Sverige och har betydligt färre antal ansökande varje år, jämfört med en del andra länder där konkurrensen är sjuk och man har mycket mindre chans att få det! Det är i alla fall vad jag har förstått av vad mina utländska kompisar sagt (mest från Asien) och vad jag sett på utländska forum på internet. Jag tror inte ens det finns riktiga kända forum om det på svenska!

Jag skriver fortafarande detta inlägg med viss obekvämlighet. Det känns som jag blottar mig för hela internet, för att alla ska kunna läsa om mitt eventuella misslyckande, för jag tror inte ens jag kommer få det, så jag var så osäker på om jag skulle skriva om detta eller inte. För jag är nästan säker på att jag inte kommer få det och att det kommer bli ett riktigt awkward ending på den här serien! Men jag vill så gärna dela med mig om allt detta till er, och gärna om det jag känner just nu, för jag kanske inte minns hur jag kände om jag skriver om detta senare, oavsett hur det slutar!

Jag vet inte om jag har nämnt det men jag är jättedålig på matte, och matematik är ett av proven man måste ta för att söka stipendiet, tillsammans med två andra prov i japanska och engelska. Jag är, om man ska säga det rätt ut, väldigt säker på min engelska, då det har vart ett stort intresse för mig när jag var yngre och, det är helt enkelt bara en av de saker jag vet att jag kan.

Vad jag har hört så ska de döma en mest på engelskan och matten då man inte egentligen behöver kunna så mycket japanska (eller någon alls) för att kunna få stipendiet, men det kan ju aldrig skada att göra riktigt bra ifrån sig på det provet också! Och jag är rätt säker på japanskan med, efter att ha gjort ett av de gamla proven och fick alla rätt på flervalsuppgifterna och kunde läsa och förstå texterna rätt så bra.

Men det som skrämmer mig så himla mycket är att jag inte vet på vilken nivå någon av de andra ansökande är och hur många de är! Kanske om vi alla sög lika hårt på matten, så kanske jag skulle ha en chans, men om någon verkligen är ett mattegeni .. ja då är jag nog körd!

 

Jag spenderar nu i alla fall varje dag, fram till den 26 Juli (proven är den 27) med att plugga på matte!! Jag har redan beställt tågbiljetten och jag är så sjukt taggad men så rädd och nervös, och jag är aldrig nervös inför prov .. inte ens matteprov 😅

 

 

Jag vet att jag är seg på att uppdatera, kanske inte svarar på kommentarer lika snabbt på instagram, bloggen eller YouTube, läser inte andras bloggar just nu heller för jag måste måste fokusera, så ni vet varför jag är ganska inaktiv. Men detta är så stort och skulle kunna vara livsförändrande, så jao!

 

Vi ses, じゃねー！