Jag började skolan för ungefär två veckor sedan, och den här veckan började jag också jobba på Restaurang Stockholm, som faktiskt, trotts att jag hade panik över hur det skulle gå innan jag började, så visade det sig gå mycket bättre än jag trott. Min skola håller inte direkt tillbaka med läxorna och de dagar jag jobbar slutar jag ofta efter 23.00 och kommer hem runt halv ett på natten. Men jag måste.

 

Jag måste ju ha pengar, till mat och hyra och tågkort och mobilräkning... det är inte lätt att vara "vuxen".

 

Sedan jag började på Stockholm har jag fått en bild av mig (och deras semlor) upplagd på deras Facebook-sida för att göra reklam om att de erbjuder semlor nu. Blev verkligen jätteglad över det!!:D

 

På en del lektioner så måste jag sitta och kladda i mitt block (och ta lite anteckningar), för annars så faller huvudet seriöst till sidan sig själv. Jag vet inte om det är för att jag sover för lite, för att lektionerna är så jäkla tråkiga eller om det är för att jag inte ätit nån fruktost.. och de flesta lärarna tillåter inte att man äter på lektionerna heller.

 

Samtidigt som jag såklart kommer fortsätta att göra mitt bästa och hålla på och arbeta och plugga och hålla på och så vidare och så vidare, så känner jag mig redan trött! Och har lite panik också. Att det aldrig kommer ta slut liksom, att det inte alls är så här jag vill leva. Det är inte jobbet för där trivs jag jättejättebra, alla är så snälla och jag tror jag snart kan lära mig mina uppgifter och så ... men det är just skolan. Ibland så tänker jag att jag bara ska skita i att göra mitt bästa hela tiden för det här är inte den skolan jag vill gå på egentligen och så vidare, men jag måste helt enkelt fortsätta göra mitt bästa tills jag lyckas komma in på en annan skola, eller helst just DEN skolan jag vill gå på!