Och nu måste jag nämna hur det blev med mitt tvåveckorslöfte om att hitta ett jobb, som tog slut för två dagar sedan, den 20, samma dag som julfesten jag skrev om i mitt förra inlägg.

Och nej, jag hittade inget jobb! Jag sökte verkligen allt som jag kände att jag skulle kunna klara av; svenklärare, engelsklärare, gick till restauranger som söker personal där jag bor och frågade och så vidare. Problemet med lärarjobben är att när det kommer till svenska så vill de bara ha "riktiga" lärare och med engelskan så bryr de sig inte om din engelska är jättebra egentligen om du inte kommer från ett engelsktalande land eller har gått ur universitetet än. Restaurangerna där jag bor blev verkligen jätte osäkra när jag kom in och frågade och visste nog inte om de kunde hantera en gaijin, så det sa att, nej tyvärr det är fullt! Och detta hände på vartenda ställe, även om de hade en "söker personal"-affisch utanför butiken. Men förstår ändå, bor i ett mindre område så de är nog lite mer osäkra på sånt här än de är i mitt i Tokyo.

MEN! Jag vet inte om jag ska berätta det här än eller inte, men kör på det ändå; från Elvira, som också är en svensk bloggare i Japan, jobbar på en restaurang som heter Stockholm, kom det ett mejl i dag! Vi har aldrig träffats eller pratat med varandra men hon hade läst mitt inlägg om mitt jobb på den förra restaurangen och att jag sökte efter ett nytt jobb.

 

Hon frågade om jag också var intresserad av att jobba på Stockholm, då de söker svensk personal. Det gjorde verkligen min dag, blev gladare än jag vart på länge! Ingenting är säkert än, vet inte om jag kommer få jobbet än, men hon ska i alla fall prata med dem åt mig:) TACK!

 

Så ja, det är verkligen inte säkert alls att jag får jobba där, men måste ändå uppdatera för er hur det gått.
(Hoppas det är okej att jag berättar det här.) Men det gav mig i alla fall en liten strimma hopp!

 

Josefin.