Har nu betalat in terminsavgiften till våren och väntar nu på ett beslut från CSN! Jag håller på och skriver stipendiebrev och fixar med sånt nu, som måste göras! Det är ungefär tre månader kvar tills jag ger mig av till Japan nu, så jag ser verkligen fram emot det! Ska bli så kul att återvända "hem" och träffa alla igen och bara leva så som jag känner mig lyckligast!

 

Tiden har gått så himla snabbt när man tänker tillbaka eller hur man ska säga. Jag har gått igenom så mycket under den här tiden och känner att jag kanske blivit lite starkare som person, även om jag känner mig ynkligt svag ibland, eller hälften av tiden till och med. Det som jag "har gått igenom" är inget avslutat kapitel än skulle jag väl vilja säga. Det pågår fortfarande och jag har sett ljusglimtar. Både från personen själv och jag har även fått höra lite positiva saker från gemensamma snälla och skvallrande vänner ehehe. Men det är väl långt kvar, men det känns ändå ljust. Jag tror jag kan säga så utan att vara överoptimistisk. Ni som läst min blogg sedan en tid tillbaka vet något vad jag pratar om.

Ibland är jag rädd att jag skulle ångra i efterhand allt jag berättat, att det kanske var onödigt mycket information eller nåt jag vet inte men skämmas tänker jag i alla fall inte göra, detta kan hända vem som helst. Och hela berättelsen kanske inte alls får ett lyckligt slut som man vill kalla det, men det kan ju bara tiden avgöra.